Out of sight is not out of mind

Mars är här och vårsolen skiner med sitt underbara men obarmhärtigt skarpa ljus. Allt som vinterns dunkel har gömt undan kommer i dagen. Det är en perfekt tid på året för att rensa, ett perfekt tillfälle att öppna lådor och skåp och ta en ordentlig titt på röran vi har gömt undan. För det är ofta så vi försöker lösa problemet med röra, vi stoppar undan och stänger dörren. Eller skaffar mer förvaring, vilket sällan är en bra strategi. Mer förvaring betyder fler möjligheter att gömma undan det vi i själva verket kanske borde göra oss av med.

Kanske tänker du att det kommer att kännas bättre bara du slipper se röran. Men utom synhåll är inte lika med sinnesfrid. Tvärtom. Undangömd röra påverkar oss lika mycket, om inte mer, som synlig röra. En ren yta kan kännas skön för stunden men när vi stoppar undan stöket lurar vi oss själva att tro att vi har gjort något åt problemet när vi i själva verket bara har sminkat över det.

Undangömd röra visar sig ofta i våra liv som en vag känsla av ångest eller stress, en känsla av att det finns något vi borde ta hand om. Och när tillräckligt mycket tid har passerat från det att vi städade bort röran har vi glömt vad det var vi stoppade undan vilket späder på ångesten. Bara tanken på vinden/förrådet/garderoben blir så ångestframkallande att vi slutar öppna dörren dit. Istället hyr vi ett extraförråd på Shurgard. Men inte ens när vi kör iväg sakerna flera kilometer bort lämnar de vårt sinne. Röran kommer att hänga kvar i ditt medvetande ända tills du tar hand om den på riktigt.

För att vi ska kunna röra oss framåt i livet på lätta fötter behöver vi göra oss av med vad som tynger oss. Det är ju inte bara prylar, vilka som helst, vi gömmer undan i garderober och förråd. Det är delar ur våra liv som vi av olika anledningar inte vill ta hand om – eller klarar av att skiljas från. Gamla foton, arvegods, kläder, barnens teckningar, friluftsutrustning, dagböcker, bra-att-ha-saker. Jag säger inte att allt ska kastas. Men jag vet att enda vägen ut är igenom. Vi behöver ta oss den tiden det tar att gå igenom allt vi samlat på oss och sak för sak välja vad vi vill fylla våra liv med.

Men varför är det så svårt? Varför blundar vi och stänger garderobsdörren när vi vet att vi borde göra det omvända? Därför att vi bär på en mängd idéer om vad som är ok och inte att göra oss av med. Vi väljer inte utifrån vårt eget hjärta utan försöker tillgodose andras behov. Och vi är rädda. Rädda för att släppa taget om det som har varit, för att vi inte ska ha det vi behöver längre fram. Livet känns trögt och lite dammigt. Men det är först när vi klarar av att göra just det, släppa taget, som livet kan börja röra sig igen. Rensa bort för att ge plats för nytt. Vi behöver tillåta oss själva att fylla våra hem och liv med vad vi verkligen vill ha för att det ska kännas meningsfullt på riktigt.

Comments are closed.

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes